josefiiinejohansson

Herre min gud säger jag bara . De va ett väldans tagsen man skrev här. JAg tänkte att jag var tvungen att upprepa mig lite =)




Tror det va ca ett halvår sen som jag skrev i min senaste blogg.
Då jag träffa/pratade med R<3 , som det står i den senaste bloggen. Tro det eller ej, men vi blev faktiskt tillsammans den 25 februari 2009, och har vart i hop i ett halvår (nu). Den killen som fick mig att känna vad kärlek var, faktiskt. Varje gång jag ser han, är det som att tiden stannar, och jag vet inte varför, antar för att han är den ände jag verkligen har älskat något så enormt mycket. Han har verkligen bevisat vad kärlek är för mig, och är jätte stolt över allt han har lärt mig. Det är så svårt att bara försöka gå vidare. Har inte erkänt det för någon, förs än nu. . . Gråter mig till sömns. De senatste 3 dagarna. Saknar han så otroligt mycket vid min sida. Finns ingen som han som förstår mig. Tror jag inte. Inte på det sättet iallafall. Helt galet är det. Men är verkligen beredd på att göra allt för att ändra på mig som flickvänn och människa, och önskar att inget utav det här hade hänt. Kom ihåg en sak, bby, Jag Älskar Dej , Otroligt mycket, ända tills döden skiljer oss åt. En tår från min kind rinner ner nu. Men vad hjälper det? Det kommer att svida. Tåren rinner ner till hjärtat, och det är som salt som strös i mitt oläkta djupa sår. . . Det är sårande. Det sägs att tiden läker alla sår, men räcker verkligen tiden till, för att hinna läka alla? </3 / Du är mig om hjärtat, länge älskling. - You and i was made





Är hos min underbara syster nu. Och min systerson som redan blev 7 månader den 28:e Augusti.
Pojken i mitt liv har verkligen blivigt stor. Älskar dej, hjärtat!